Paradoxala känslor


Hemma från Guteland.
Har haft det rätt kul faktiskt, om vi hoppar över biten med att de flesta i klassen är drama queens på hög nivå. Men har man levt med det i fyra år kunde man väl leva med det en helg.
Vad har hänt då?
Allt och lite till. Det vanliga osv.
Det är nu man precis fattat att det är över allting. Tre dagar till, det är antagligen sista gången jag ser många av dem, många av dem jag hängt med i ca fyra år, bråkat med, skrattat med och åt. Herregud. Blandade känslor. Det ska bli så otroligt skönt att lämna denna stress och missär bakom mig, men ändå sorgligt att lämna de personer som jag tvingats umgås med i fyra år. Jag skulle ljuga om jag sa att jag inte skulle sakna dem, för det skulle jag faktiskt.



Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback

Holey moley

me oh my , Jesus want's us all to die